When night comes
Sova har aldrig varit värre än inatt. Flera nätter på raken har jag sovit bättre än någonsin, 10-12 timmar varje natt. Men inatt tyckte hjärna och kropp att det var dags för jobbiga drömmar, illamående och huvudvärk. Upp minst en gång i timman för att ta diverse tabletter eller frisk luft. Det är inte så att jag har legat och funderat över min situation, inte alls. Nog för att jag är trött och sliten nu och det kommer vara ett helvete att gå på föreläsningen idag så har natten ändå haft ett flyt liksom. Som att hjärnan vill plåga kroppen och kroppen vill plåga hjärnan.